Krokodilungar i fara
Små krokodilägg kläcks på okawangos strandbank. Det har gått tre månader sedan krokodilhonan lade äggen. Tusentals små krokodilungar föds, men bara några få av dem uppnår vuxen ålder. Många blir offer för rovdjur . De små nyfödda krokodilungarna söker skydd i säven som bildat stora flottor. Men där är det inte heller helt tryggt. Stora elefanter som betar sliter loss små papyrusflottar, som för ut små krokodilungar på öppet vatten. Det är en farlig färd, där bara de allra starkaste ungarna klarar sig. En av krokodilungarnas största fiender är skrikhavsörnen. Denna fågel har en mycket skarp syn och en liten krokodilunge är en god munsbit för en hungrig örn. Det som är spännande är att krokodilen äter skrikhavsörnen när den växt till sig. Örnhannarna slåss genom att kroka i sig i varandras klor. En av dem förlorar och faller ner i vattnet, där fågeln är ett lätt byte för en hungrig krokodil. Den lilla krokodilen som är så utsatt i början, växer och blir ett farligt rovdjur. De stora krokodilerna väntar strax under vattenytan, för att sedan hugga sitt byte. Byten är djur som kommit till stranden för att dricka sig otörstiga.
Översvämning i en torr öken
Varje år svämmar Okawangofloden över och bildar ett stort vattenparadis i Kalahariöknen.
Massiva regn på Angolas höjder höjer vattnet i floden och det tar ca ett halvår för vattnet att ta sig från flodmynningen till öknen. I början är vattnet grumligt, tills kristallklart vatten flödar ut i Okawangodeltat, efter att ha filtrerats genom kilometervis av papyrus. Vattnet och elden formar den unika miljön, som går från att vara en torr öken till ett vattenland fyllt av rikedom. Vattenvägar täpps hela tiden igen, men betande elefanter och flodhästar röjer hela tiden nya vägar.
Djurlivet är rikt på land, men det myllrar även av liv i vattnet. Småfiskar och små krokodilungar finner skydd i den täta växtligheten under papperssäven. När papyrusflottarna senare sjunker ner till bottnen, så finns den skyddsgivande växtdjungeln inte längre kvar, vilket gör att småfiskarna riskerar mycket mer under sina simturer.
Än så länge blomstrar den förut så torra öknen, men olycka är på väg. Hetta och olja får den torra papyrusen att börja brinna och elden sprider sig snabbt. Många djur blir fångna på öar som bildats och dör i lågorna. Det är oftast de svaga, långsamma och unga djuren som blir kvar och slukas av elden. Men när aska, torka och död ligger över de vidsträckta områdena, så är redan nytt vatten på väg. Nytt vatten som ska fylla öknen med liv igen.
Oljeläckan i Mexikanska golfen
Vad hände?
Den 20 april 2010 exploderade oljeriggen Deepwater Horizon. Elva människor dog i olyckan och uppemot fem miljoner fat olja läckte ut i mexikanska golfen. All denna olja motsvarar 795 miljoner liter (Ett fat=159 liter). Den 22 april sjönk oljeriggen. Vad ligger då bakom olyckan? BP:s säkerhetschef Mark Bly har hittat åtta allvarliga fel, som ligger bakom oljekatastrofen. Bakomliggande problem handlar om tekniska och mekaniska fel samt människors beslut mm. BP (British Petroleum) är oljebolaget som är ansvariga för olyckan. Det tog 12 veckor innan oljeläckan täpptes igen.
http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article7747220.ab
http://www.paresources.se/sv/Verksamhet/Ordlista_olja_och_energi/
http://natgeo.se/daliga-forklaringar-fran-bp
Effekter på människor och djur
Oljekatastrofen fick stora konsekvenser för människan och naturen. Fiskare förlorade sina jobb, människor blev sjuka och stora delar av livet i havet dog. Även restauranger fick ekonomiska förluster p.g.a. förgiftade skaldjur. Turismen minskade förstås också bl.a. orakat av förorenade stränder. Forskare uppgav att oljan kan ha kvarstående negativa hälsoeffekter på människan. Flera hundra av saneringsarbetarna fick smärtor i bröstet, andningssvårigheter, huvudverk, illamående m.m. Forskare sa också att människorna riskerade kvarstående psykisk ohälsa p.g.a. oljan.
I en DN-artikel berättar en pappa om sin oro för att sonen inte ska kunna leva på samma sätt som han och deras förfäder gjort. Familjen hör till Houmastammen. De är indianer och får sitt levnadsbröd genom fiske och alligatorjakt. Majoriteten i Louisiana- där houmastammen bor- livnär sig på oljeindustrin eller fiske. Många riskerade att förlora sina jobb.
I staden Grand Bayou i Louisiana bor en annan indianstam, som också lever på fiske. Det särskilda med deras stad är att gatorna är vatten. Man rör sig från hus till hus med hjälp av båtar. Oljan skulle förstöra deras hem och levnadssätt.
Oljan har tagit stor skada på fåglar och andra djur i havet. Oljedränkta fåglar tappar förmågan att flyga och simma och de förlorar värmeisolering i fjäderskruden. Efter katastrofen dog många fåglar av kyla, olja i lungor och andra organ och många drunknade. Även många andra djur dog, när stora mängder olja brändes upp på havet. Djuren brändes levande.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/oljelackan-kan-leda-till-psykiska-problem_5143559.svd
DN söndag 13 juni 2010
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7372555.ab
Saneringen
I saneringen har man använt kemiska lösningsmedel. Man har också bränt upp mycket av oljan och sugit upp olja från vattenytan. Dessa metoder användes redan i saneringen av oljan från oljefartyget Exxon Valdez, som sjönk för mer än 20 år sedan. En mängd frivilliga har varit med i saneringsarbetet. Saneringsarbetarna saknade skyddsutrustning, vilket var en stor hälsorisk för människorna. Den amerikanska regeringen bad FN, EU och fjorton utvalda länder om hjälp i saneringen, utgav tidningen New York Times.
http://natgeo.se/natur/miljo/nya-metoder-mot-oljeutslapp
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/oljekatastrofen-hotar-sanerarnas-halsa_5071391.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/usa-ber-sverige-om-hjalp-med-oljesaneringen_4693911.svd
Försvunnen olja
Små bakterier omvandlade en stor del av oljan som läckte ut i Mexikanska golfen till ofarliga ämnen. Forskare uppger att dessa små varelser livnärt sig på olja som naturligt läckt ut från havsbottnen, i flera miljontals år.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/bakterier-at-upp-olja-fran-deepwater-horizon-1.1159018
Reflektion
Efter denna katastrof borde vi människor stanna upp och inse hur stora konsekvenserna för vårt handlande kan bli. Först tror vi oss ha saker under kontroll, tills det brister. Jag skulle vilja dra en parallell till Hitlers politiska karriär. Först blev det val i Tyskland och de andra partierna skulle kunnat stoppa Hitlers framgång om de gått ihop. När Hitler tog över makten, så fortsatte allt bara i en ond cirkel som vi andra människor inte kunde kontrollera. Vi människor är duktiga på mycket, kan kontrollera otroligt många saker. Men, det finns saker som vi inte kan hålla under kontroll fullt ut och en av dem är naturen.
En annan sak som jag kom att tänka på var att vi är så otroligt beroende av naturen. Om hon inte mår bra, så drabbas vi människor och djuren också förstås. Tänk bara på alla människor som blivit drabbade ekonomiskt, för att det läckte ut mängder av olja i havet. Även fysiska och psykiska problem har förekommit och naturer har ju lidit något oerhört. I Exxon Valdez-katastrofen led människor av psykisk ohälsa upp till sex år efter händelsen. Om vi bara lät oljan vara, där den ”ska vara”, så skulle ju detta aldrig hänt. Dock är det nog en mycket naiv tanke att vi skulle sluta använda olja. Hela samhällen skulle kollapsa. Tänk t.ex. om man plötsligt sa till amerikanarna att de inte fick köra bil. Det skulle inte fungera.
Kan naturen återhämta sig?
En del av oljan som läckte ut från fartyget Exxon Valdez finns fortfarande kvar och den skadar livet utanför Alaska. Naturen som blivit förstörd kommer nog aldrig att kunna återhämta sig fullt ut och om den gör det, så kommer det ta väldigt lång tid. Därför är det otroligt viktigt med stränga säkerhetsåtgärder speciellt när det gäller olja. Man håller på att utveckla nya effektivare saneringsmetoder än de som redan finns. Ett exempel på metoder är svampar som suger upp olja från vattenytan, men som inte tar med sig vatten, såsom andra sug-metoder gör. Ett annat exempel är att man försöker genmodifiera bakterier som äter upp olja i havet, till att bli ännu effektivare.
Det är lätt att förstöra, men så svårt att bygga upp.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3719476
http://natgeo.se/natur/miljo/nya-metoder-mot-oljeutslapp
Oljeläckan forts.
Hur stor skada har naturen tagit av oljekatastrofen i Mexikanska golfen? Är händelsen lika hemsk som medierna beskriver, eller överdriver de lite?
Enligt Carl Gustav Lundin och Knut Bjørlykke finns mycket större miljöhot en denna oljekatastrof. De nämner övergödning, växthuseffekten och överfisket.
En orsak till at människor uppfattar dessa som mindre problem än oljeolyckan är nog att de inte uppmärksammas i media. De är ju inga nyheter. De flesta vet om att problemen finns där, men det är inget nytt. Ingen skandal som är värd stora rubriker på Expressens första sida.
Man har använt mycket pengar för saneringen av Mexikanska golfen exempelvis. Används pengarna på ett vist sätt, eller finns det andra naturområden på jorden som skulle behöva pengarna mer?
Jag tänkte jämföra oljeolyckan med problemen kring överfisket. Det första jag tänker på är att mycket av oljan kommer att vara borta om några år, men om man överfiskar så att en art dör ut, så kan man aldrig få tillbaka den igen. Sköra havsbottnar krossas av fiskarnas räktrålar. Överfisket är kopplat till yrke och försörjning, för många människor och problemet med människan är väl att hon prioriterar pengar högre än miljön. Många har nog jobbat med fiske i hela sitt liv. Vad skulle man göra om man inte arbetade med fiske? Jag tror att många tänker så. För många indianstammar t.ex. som levt på fiske i generationer, finns inte en naturlig väg till andra yrken.
Övergödningen som orsakar syrefria bottnar övertäckta med alger är också kopplade till vårt levnadssätt och det är mycket svårt att återställa drabbade bottnar. Gödsel för att få en bra skörd och pengar, industrier som tillverkar saker som främjar vår välfärd. Frågan är: ”Vilket är mest gynnsamt i slutändan, pengar eller en förstörd miljö? Som tur är behöver vi inte välja antingen eller. Vi kan blanda dessa genom att lägga mindre gödsel på åkrarna och se till att inte släppa ut miljögifter i naturen.
Klimatförändringarna beror mycket på våra utsläpp av växthusgaser. Detta är inte bara ett miljöproblem, utan också ett problem för människan. Ett globalt problem till skillnad från t.ex. oljeläckaget i Mexikanska golfen.
Man kan gott erkänna att det finns både stora och små, lokala och globala miljöhot som är orsakade av människan själv. Vi måste ta konsekvenserna för vårt handlande, men det är så orättvist när oskyldiga människor får lida för andras missgärning. Jag hoppas att högt uppsatta människor kan ta visa beslut angående miljön och att det ska finnas klara sjöar, fantastiska glaciärer och frisk luft i många generationer framåt.
Källor:
DN söndag 13 juni 2010 ”Naturen har fler och värre fiender än oljan”
Övergödning i Östersjön
Forskare har länge undrat om orsaken till övergödning i Östersjön är kväve (N) eller fosfor (P). Man har kommit fram till att ämnena "samarbetar", vilket gör att vi måste förhindra dessa båda grundämnen från att komma ut i havet. Vi släpper ut alldeles för mycket kväve och fosfor i havet.
I vattnet lever kvävefixerade cyanobakterier, som även kallas för blågröna alger. Dessa kan använda luftens kväve för fortsatt tillväxt. Cyanobakterierna lever också vidare m.h.a. fosfor. Andra alger gynnas av stora mängder kväve i vattnet. De växer. När dessa alger senare sjunker till bottnen och dör, så konsumeras syre. Resultatent blir att Östersjön får syrefria bottnar, där varken växter eller fiskar kan leva. De döda algerna blir till fosfor, som återigen ökar cyanobakteriernas tillväxt.
TEMA Vatten
Rening av avloppsvatten
Hej, vi var på studiebesök med klassen på Käppala reningsverk i förra veckan.
Vi fick en guidettur på reningsverket tillsammans med vår guide Janne.
Jag lärde mig mycket nytt och jag fick ett utvidgat synsätt på detta med vattenrening.
Det var ett lyckat studiebesök.
Jag lärde mig att det finns vissa ämnen som går rakt igenom reningsverket och ut i Östersjön. Där orsakar gifterna övergödning. Sådana gifter kan vara t.ex. triklosaner i tandkräm och miljögifter.
Det tar ca 40 timmar vattnet att åka igenom hela reningsverket. Först åker vattnet genom grovreningen (mekanisk rening), där grovt skräp som åkt ner i avloppet stannar. Nästa steg är försedimenteringen, där pariklar åker ner till bottnen och skickas till rötkammaren.
Sedan åker vattnet genom den biologiska reningen, där små bakterier "äter upp" föroreningar i vattnet. I vattnet finns en propeller, som håller vattnet i rörelse. Om vattnet står stilla, så kan bakterierna inte arbeta. I det sista steget tillsätts järnsulfat till vattnet, vilket gör att vattnets fosforhalt minskar.
Vårt besök på Käppalaverket hade också mycket variation, vilket gjorde det mer intressant. Janne berättade saker, vi så på film och fick se hur vattnet renades för varje steg, som det gick igenom i reningsverket.
Det är viktigt att dagens unga får lära sig om detta. Man tänker inte direkt på att ens egen tandkräm kan orsaka övergödning i Östersjön. Många små steg får stora konsekvenser. Jag önskar att alla världens ungdomar skulle få möjlighet att ta del av den stora rikedom av information och bra miljöval som vi i Sverige har idag.
Miljön & samhället mår bra
Om man tittar tillbaka i tiden, till medeltiden, så upptäcker man hur mycket brister det fanns i samhället just p.g.a. att det inte fanns reningsverk. Alla sopor och förorenat vatten m.m. slängdes ut på gatan. Det var på den tiden som digerdöden, alltså pesten härjade. Samhället var ohygieniskt och smitsamma sjukdomar spred sig snabbt. Man hade i allmänhet väldigt lite kunskap om hygien och olika orsaker till smittspridning.
Nu kanske det är dags att skriva någonting om vad rubriken handlar om :). Dagens samhälle får genom vattenrening hyvsat rent vatten, som kommer ut i Östersjön. Vi kan vara stolta över goda lösningar för miljön, som t.ex. detta med Käppala reningsverk. När de första avloppssystemen kom till i Sverige, så leddes avloppsvattnet direkt ut i sjöar. Dessa sjöar drabbades av övergödning. Det är otroligt dyrt att rena sjöar som blivit övergödade och det finns ingen garanti på att det är möjligt att få tillbaka en balans i sjön.
Reningsverken gör ju att vi kan spara mer på naturen. Man vill inte tänka på vart vårt avlopp och miljögifter skulle hamna om inte reningsverken fanns. Slammet ger oss miljövänligt bränsle och gödsel m.m. Där har vi hittat ytterligare en anledning som gynnar byggandet av vattenreningsverk.
Slam-en användbar restprodukt
Slam bildas t.ex. när vatten renas i Käppalaverket. Det sjunker ner till bottnen i de olika bassängerna och åker vidare till rötkammare, där små bakterier arbetar med att bryta mer slammet till biogas. Biogas är ett miljöbränsle, som används bl.a. i bussar. En del av slammet används som gödsel på åkrar, eller används till producering av anläggningsjord.
Kvävereningsprocessen i ett reningsverk
Det måste ske en kvävereningsprocess i reningsverket, för att det ska komma ut så lite kväve som möjligt i Östersjön. Kvävet orsakar nämligen övergödning. Kvävereningen görs i två steg. Det första steget innebär att ammonium-kvävet omvandlas till nitrat-kväve. Denna process kallas nitrifikation och görs m.h.a. bakterier i syrerikt vatten. Syre pumpas in i bassängen, så att bakterierna kan arbeta. Den syrerika bassängen kallas för oxzonen.
Det andra steget kallas för denitrifikationen, som sker i en syrefri bassäng, som kallas för anoxzonen. Där omvandlar andra bakterier nitrat-kväve till kvävgas. Nu har en kväveavskilning gjorts, vilket innebär att kvävet har avskilts från vattnet.
Imponerande!
Vattnets kretslopp
Vattnet avdunstar från hav, sjöar, marken & från växter, då det kallas för transpiration. Vattnet kondenseras, vilket innebär att vattenångan bildar moln och så småningom vatten som regnar ner över hav och land. Regnet kallas nederbörd. En del av vattnet går ner i marken och bildar grundvatten (infiltration). Det bildas naturligt av vattnet från källor, smältvatten, floder och regn. Ibland ligger grundvattnet ganska nära jordytan, men ibland djupt ner i marken och i berggrunden. Grundvattnet åker ner i havet och sedan avdunstar vatten upp i luften och så går kretsloppet fortsätter.
Grundvattnet är dock känsligt för vattenlösliga miljögifter och föroreningar från våra industrier. Majoriteten av alla svenskar dricker renat sjövatten ur kranen, men vissa tar upp sitt dricksvatten från grundvattnet. Vi måste lära oss att ta bättre hand om miljön, så att grundvattnet får vara rent och utan gifter.
http://www.nimade.info/vetenskap/2010/10/Vad-ar-grundvattenbildning.html
http://www.ne.se/infiltration/1088738
http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Kommunens-miljoarbete/Lokala-miljomal-for-Kristianstads-kommun/Miljotillstandet-i-kommunen/Grundvatten-av-god-kvalitet/Bakgrund-till-miljoproblemen/
Hej alla bloggläsare!
Det här är min blogg, där jag lägger ut mina skolarbeten som är knutna till vårt vatten-tema.
/Emilia
